Jag såg att det idag är den 23 oktober och stannade upp. Tittade ner på min lilla kille när han sitter och pratar samtidigt som han spelar musik på sitt lilla piano och läser bok. Idag för ett år sen var han planerad att komma. Idag för ett år sen hade jag fjärilar blandat med förvärkar hela dagen. Idag för ett år sedan satt jag hos mina föräldrar på kvällen och väntade på att Johan skulle komma och hämta mig när värkarna började komma allt mer kontinuerligt. Jag minns hur vi kom hem, jag hade inte ont men värkarna var absolut igång. Jag minns hur jag satt i soffan och gick igenom checklistan i huvudet om ”då vet du att det är dags att åka in” samtidigt som vi försökte titta på någon film eller var det en serie? Det jag vet är att jag rätt snabbt seglade ut ur det vi tittade på och gick och la mig med tankarna som jag hade förbjudit mig själv att ha men som jag inte kunde stoppa undan om att ”inatt… han är här imorgon, det händer nu, detta är nytt”.

Han kom som sagt inte den natten. Jag sov som en prinsessa natten lång och vaknade på morgonen den 24 oktober besviken över att det inte ”var igång” eller behövde andas mig igenom värkarna till frukosten.
Istället blev vi igångsatta den 3 november och den 4 november föddes min favorit, de bästa som finns, min lille W…. Och där kom tårarna, jag har inte förändrats. Nu måste jag pussa på honom. Även om han sover. Min älskling.

Vi har inga planer. Dagen är blank men jag har vaknat upp efter en natt med endast ett uppvaknande vid halv fem, sen sov vi vidare till klockan kvart över sju. Jag har känt mig som ett levande vrak hela veckan eftersom att W har sovit så dåligt och oroligt, någonting som verken jag eller han är vana vid, så jag behövde verkligen den här natten.

Igår kväll kom min bästa och äldsta kompis hem till oss tillsammans med hans tjej som jag fick äran att äntligen få träffa. Vi satt vid köksbordet och pratade, skrattade till ett glas vin och som jag njöt. I och med denna pandemin så har ju dessa stunder som för mig och Johan i vanliga fall är rätt så vanligt förekommande helt blåst av. Med dem orden så menar jag att allt vart perfekt! En kväll att minnas.

Nu ska jag dricka upp det sista kaffet för att sen gå och göra iordning lite frukost till W.

Vad gör du idag? Någon inspirerande? Eller bara vara?

Hoppas du får en magisk lördag så hörs vi lite senare.

Ett, två, tre… Happy FRIDAY!
Jag tror att jag har nämt det här på bloggen tidigare men eller hur får man lite extra energi och pepp i kroppen igen när man är medveten om att man vaknar upp en fredag? Eller är det bara jag? Fredagar borde i vilket fall alltid starta med ett stor ”HAPPY FRIDAY!”

W och jag gick upp 06:10 imorse efter ytterligare en orolig natt. Tre koppar kaffe senare med frukost i magen för både mig och lille W så är nu disken fixat, tvätten vikt och på sin plats och jag ska i och med detta försöka mig på lite morgonyoga.
Så med dessa ord önskar jag dig en fantastisk fredag så hörs vi snart igen.